Det ser bra ut!
Helgen som gick var full av fotboll för min del. Redan på lördag morgon skulle jag iväg till Halmstad där min sju årige son skulle vara med i en liten turnering. Det var fyra lag som var med och de fick spela sex matcher var under 3 timmar. Snacka om att de var trötta de sista matcherna, det var så roligt att se för det gick så sakta allting i jämförelse med de första matcherna där det var full fart på samtliga. Roligt var det att titta på och roligt hade de alla som var med.
Sedan på söndag så skulle United möta Liverpool, det var en viktig och svår match mot ett Liverpool som jag tyckte hade vaknat till liv lite. Matchen börjar och det dröjer inte länge förrän Liverpool gör 1-0. Då blev jag lite nervös, men bara lite för jag viste ju att Rooney skulle göra minst ett mål.
Vist kom målet även fast det var på straff, även fast han först missade och sedan satt returen och även fast att Valencia drogs långt innan 16 meters linjen så var det mål och viktiga 1-1. Att sedan Park avgör det är så typiskt. Samtliga Liverpool spelare ser upp för Rooney och ser till så att han är hård markerad. Det var han också men det var bara det att alla glömde bort Park. Jag har läst det en gång att Sir Alex Ferguson värdesätter park otroligt mycket. Det förstår jag, inte bara för att han gjorde mål senast utan för att han alltid gör sitt jobb, kämpar och sliter och springer som en duracell kanin.
Matchen var det inget fel på, lagom tuff och så där lite nervöst från båda lagen precis som det ska vara. Liverpool började bra men när United gjorde 2-1 så tyckte jag Liverpool gav upp. De försökte inte ens, det var som att de gick runt och tänkte ”det här släpper inte United nu”. Det är konstigt, det kan ju vara så att Lille matchen som Liverpool spelade så sent som torsdag satt i benen och de inte orkade längre men lite mer tryck väntade jag mig från Liverpool.
Under de sista 30 minuterna hade Liverpool en enda het chans, det var Torres i slut minuterna när han missade skott grovt. Jag tror att hade Liverpool haft tryck på United som de borde och skulle så skulle Torres ha satt den chansen han fick. Nu gick man lite på halvfart och var inte alls så hetta som de borde varit och då missar man såna lägen. Det ska vi som håller på United vara glada för.
Kvällen fortsatte med fotboll och den här gången var det Blackburn mot Chelsea. Matchen hann knappt börja innan Chelsea trycke in 1-0 och jag tänkte det är klart. Chelsea vinner med 4,5-0 förbannad stängde jag av tv och gjorde annat. Satt på tv efter ett tag och vad ser jag Blackburn-Chelsea 1-1 med 5 min kvar. Jag trodde inte att det var sant, inte skulle Chelsea tappa nu när de är ute ur Champions League, Chelsea tryckte dock på riktigt mycket. Jag trodde aldrig att Blackburn skulle klara av det. 5min plus tilläggstid,
Chelsea bara öste på med allt de hade och Blackburn fick inte bort bollen från sin egen planhalva. Tiden gick och matchen var slut. Det slutade 1-1. Och jag skrek ut av glädje. Nu hade United gått om Chelsea på riktigt och nu ser det riktigt bra ut.
Jag är dock orolig för Arsenal. Arsenal som spelar med hjärta och kommer från ingenstans, de har fått smyga med bakom Chelsea och United utan någon press på sig. De kan fortsätta på exakt samma sätt. De har många unga, hungriga spelare som gör ALTT för sitt Arsenal. Se upp för Arsenal säger jag bara.
Men så länge njuter vi av att tabellen ser ut som den gör:
1 Man United 31 22 3 6 72-25 69
2 Arsenal 31 21 4 6 73-33 67
3 Chelsea 30 20 5 5 70-28 65
I kväll håller vi på Portsmouth hemma mot Chelsea…
